Jag tror jag börjar bli gammal. Var ute med hundarna nyss. Gick runt stranden och jag kom på mig själv med att tänka "Det är sååå vackert här!" och jag bara känner hur ett lugn sprider sig i kroppen. Det är så lugnt och skönt här ute och när man känner doften av hav kan man inte annat än bli lugn.
Det finns två ställen som jag känner detta lugn och det är här hemma och på svärföräldrarnas landställe i Norrtälje.
Norrtälje är det absoluta vila-upp-sig-paradiset. Det är så långt ifrån all form av stress man kan komma. Att sitta på verandan och se alla båtar åka förbi och i smyg hoppas man på att dom ska åka på grynnan. Att ta båten till den lilla affären som är så liten så man nästan får gå på tvären för att komma fram i gångarna. Att avsluta kvällen med kubb på den stora ängen. DET NI, det är sommar när den är som bäst! Jag bara längtar.

Jimmy på ängen i Norrtälje

Hundarna hemma i soffan. Lägg märke till hur Elvis "håller om" Alva.

Elvis med den "minsta" pinnen han hittade

Ja, vad säger man? Det är så fint!